Lite så känns det just nu vad det gäller min träning. Många möjligheter till allt, många vägar att gå, men vad är det bästa? Ibland måste man bara bestämma sig för något och testa det fullt ut, för att se om det fungerar eller inte – utan att blanda in annat som också skulle kunna vara en väg att gå. Men det är ju så svårt! Jag vill så himla gärna träna, det finns så himla mycket som jag kan träna utan att jag får någon som helst smärta av det, eller mår dåligt på något sätt, utan precis tvärtom. Både kropp och knopp mår bättre. Men det är just nu. Mitt problem är inte just nu, utan vad som gång på gång har visat sig som ett problem efter att jag har tränat en längre period av tyngre träning. Och det är ett drömscenario för mig. Det är dit jag vill – kunna träna på en längre period utan några skador som sätter stopp.
I nuläget testar jag en väg att gå som kräver en längre periods vila för att jag ska kunna träna tyngre igen. Ingen träning alls. Motion är okej. För att min kropp inte ska gå tillbaka till gamla lägen, gamla vanor, utan vänja sig vid de nya. Make sence, jag köper det rakt av. Men jag vill bara träna. Som ett litet barn.. ”Jag vill! Jag vill inte!”
Jag har kanske inte riktigt den disciplinen att hålla mig borta så länge som det kan krävas. 3,5 vecka vilade jag helt, men sedan började jag gå på nålar. Mest mentalt tror jag. Jag måste få utlopp för vissa grejer i mitt liv. Jag måste få jobba med kroppen för att må bra uppe i huvudet.
Hade jag vetat att håller jag mig borta från träningen i 2 eller 3 månader så kommer jag att bli bra av den här behandlingen. Så är det bara. Då hade det varit lugnt tror jag. Men i och med att jag inte vet säkert, så går jag runt och tvivlar och börjar nu tänka i andra banor igen. Det kanske kan vara såhär? Det kanske blir bättre om jag gör såhär? Det här borde väl inte göra saken värre? Det här med att rättfärdiga för sig själv när man gärna vill göra något man inte borde…🙂
Det är inte alls säkert att den här behandlingen + vila gör att jag blir bra. Det kanske bara får mig mer symmetrisk i kroppen (om ens det), samt lite fattigare i plånkan! Det är inte säkert att jag kommer att kunna träna en längre period igen utan skador.
Hej och hå, tankar hit och tankar dit. Jag tror ändå på att det kommer att bli bra. Det kör vi på!
